Kärlek?

Ja vad fan är kärlek?

Visst har man haft en tjej, två stycken t.o.m
Men första gången man hade tjej va man väl inte mer än 10 år, jag tror man har jävligt svårt att förstå vad kärlek innebär vid den åldern. Jag tror att man inte har så mycket känslor i huvudtaget, utan att man bara lever och är glad jämt.
Det kan man sakna ibland, barndomen.
Senare i livet, på högstadiet, puberteten och allt, så förändras saker. Jag hade en tjej i 7:an om jag inte minns fel. Jag älskade henne då, men fortfarande tror jag att man är för ung.

Idag är jag absolut inte kär i henne, vad kan det bero på? Jag hatar henne inte, hon är helschyyst, snäll och allt. Jag är inte kär i henne nu för att jag aldrig va kär i henne? Jag tror att man bara kan älska en person i världen.

Det senaste året har jag varit kär, hoppas jag. Men mot slutet visade det sig inte gå ihop, beror det också på att de inte är kärlek? Ja vad vet jag om kärlek, inget.
I alla fall så kändes det som kärlek, man hade konstiga känslor i kroppen, tiden stod still när man såg personen, man tänkte på personen varje dag, man läste sms:en flera gånger, man väntade på att personen skulle logga in på msn o.s.v
Men hur fan vet man hur kärlek är då? Hur vet man att man är kär? Man ska ju aldrig ge upp om man tror på kärleken, inte ge upp för något.

En sak till som jag inte förstår, om det inte funkar mellan två personer, varför måste det alltid sluta med att man inte ens kan vara vänner? Det är något jag stör mig på, man borde kunna vara vänner och umgås ändå. Båda vet mycket väl att de inte går ihop och att ingen älskar varandra, Men man kan ju fortfarande umgås med varandra för att man en gång i tiden har älskat personen.
Och jag skulle inte vilja mista en sådan person heller.

Om man har fått ett krossat hjärta så tror jag att man behöver någon annans kärlek för att leva lättare. Kärleken och känslan hos den första personen sitter hela livet, det är något man aldrig glömmer.
Om man hatar eller ogillar personen man älskar så tycker jag att man ska tänka tillbaka i tiden och tänka på allt bra och roligt man har gjort.

Eller så kan man försöka en gång till för att få det att funka, om man fortfarande är kär.
Det är inget som är lätt med kärleken, det är fan inte lätt när man väl har tjej heller. Man bråkar och håller på, känslorna går upp och ned som en jävla berg-och-dalbana.
Man måste kunna acceptera att de är svårt, men allt vänder efter det.

Kärlek vid första ögonkastet är något som jag aldrig har trott på, jag tyckte det lät osannolikt att hitta sin kärlek av att bara se på personen. Det finns ju många snygga tjejer och så, så varför ska man tror på kärlek vid första ögonkastet utan att ens känna personen?
Det var en dag jag såg en tjej som jag aldrig sett innan. Kunde inte låta bli att försöka titta på henne, det var en självklarhet på kärlek vid första ögonkastet. Det kändes konstigt och bra på samma gång, jag kunde inte förstå att jag kunde känna såhär av att bara titta på personen.
När jag känner mig kär så har jag svårt att ta första steget. Jag är feg och rädd. Om jag gillar personen så vågar jag inte gå fram till den, för att jag vet (enligt mig) att hon inte gillar mig som jag gillar henne. Men det är ju lättsamt med msn och sms, på det sättet kan man lära känna personen först och sen träffa personen lite mer allmänt.
Men det är ju inte alltid så lätt att träffa personen, man är både rädd och nervös. Om båda känner likadant så kan det tråkigt nog sluta med att man aldrig träffas, de vet jag mycket väl.

Otrohet.
Hatar ordet, förstår inte hur en person som älskar någon kan göra något sånt, om personen nu verkligen älskar den.
Jag skulle inte klara av att ha ett förhållande med en tjej ifall jag inte kan lita på att personen inte är otrogen.
Jag själv skulle aldrig ens komma på tanken att göra något sånt dumt. Det är något som jag inte ens skulle göra innan jag dör. Jag kan inte komma på tanken att ens göra någon jag älskar ledsen, jag skulle heller inte svika mina vänner. Fast ibland är man tvungen, ibland lovar man för mycket, man ska egentligen inte lova. Och ofta så blir man missuppfattad att personen tror att man svikit den. Ja, livet är inte så lätt, människor borde ha mer förstånd.
Jag hatar mig själv när jag lovar att vara med en person någon dag, sen när dagen kommer så måste man ställa in det. Det får ens kompis att tro att något går före den, eller att man inte orkar vara med den bara, det ska inte missupfattas heller.

Jag kan skriva mycket mer, men jag tror inte att någon orkar läsa mer. Annars får ni säga till.

Vad ska man göra om man är ledsen eller depp? Jag rekomenderar att lyssna på beatles.


The Beatles - I'll Cry Instead
The Beatles - Any Time at All
Slipknot - Vermillion pt2 
som omväxling till beatles :P

Det finns så många låtar att lyssna på


Kommentarer
Postat av: Julia

du skriver fint kim, det du skriver fastnar :)

2008-06-25 @ 23:14:43
URL: http://juliaeatworld.blogg.se/
Postat av: !

skriv mermermer!

2008-06-26 @ 19:00:35
Postat av: h

om man bara kan älska en i livet vad är då meningen med att fortsätta leva om man upplevt äkta kärlek i tidig ålder?

2008-07-03 @ 01:49:28
Postat av: t

Det du skriver är helt sant.

2008-08-17 @ 11:56:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0